Söndagmorgonens MUSIK


Artist: Hellsongs
Titel:The Evil That Men Do (IRON MAIDEN cover)
Detta band verkar komma från södra Sverige. Jag tycker verkligen att de lyckas med att tolka gamla hårdinglåtar till mjuka hippi melodier så att en sån som jag förstår orden och meningarna i dem...

Har inte skrivit om min musicerandei bloggen här, för jag har int tyck att de har hört till skidåkningå fjällivet, men man måste ju få bredda sina ämnesbank ibland... :) haha!
Väckte just pojkarna genom att skicka denna låt till deras telefoner. Å pojkarna... jaaa de ä ju Rasmus Nordmark på gitarr Erik Westberg på fiol och på de sjunger lilla jag. Vi är faktiskt riktigt seriösa och ambitiösa i spelandet. Jag och Rasmus har övat in låtar sen i augusti och i vissa perioder har vi tränat varje dag...  Sen nu har Erik och fiolen glidit mä, i torsdags var även Janni Lindberget mä å sjöng. Tanken är att spela här i byarna i vinter... Men just nu är de int så mycket tanketid i de, nu kör vi bara för de är så otroligt gött att bara köra! :)

Så här tänker JAG (LOTTEN RAPP)

I fredags gjorde jag något roligt, jag hade ett möte med vårt kommunalråd... Då kan man fråga sig varför jag hamna hos han? Jo de ska jag berätta!


Det började i våras när jag å nå tjejkompisar var på en pizzeria här i byn och surrade med bagarna där. Efter de mötet började vi disskutera hur byn vi bor på ÄR (Funäsdalen). Det är en by där nästan allt kretsar runt vår skidturism och av det så har byn en otroligt god stämmning och sammanhållning. Det man lätt glömmer bort i detta goa liv är att det finns männsikor i vår lilla by som inte lever så lätt... En utav pizzabagarna kunde inte svenska och det är tufft då att komma in i gemenskapen på riktigt. Det finns säkert barn på vår skola som utsätts för mobbning. "Fattiga" ungdomar och gamla som inte har råd med de dyra bostadshyrorna. Kvinnomisshandel. Familjer med alkohol och drogproblematik. Jaaa listan går säkert att göra längre...


Det som är väldigt populärt i våra tider är ju tanken av att man ska åka till utvecklindsländer för att göra insatser för världen. Men,men, men... De jag och tjejkompisarna kom fram till är att man behöver inte åka så långt för att göra världsliga insatser, man må ju börja där man står.
Kanske till och med börja med sig själv, sin famil, sina vänner, sitt samhälle och sedan ut i stora världen!


Mitt steg i de här var att skriva ett litet mejl till vårt kommunlråd och säga att jag vill engagera mig. Jag fick ett snabbt svar, men i våras så gled de som ut i sanden.... men som de var i början av denna vecka så hade han letat upp mitt nummer och hörde av sig. Jag blev verkligen jätte glad! Igår (fredags) så satte vi oss ned i en varsin stol och surrade... Han frågade vad jag ville och jag svarade. Kommunalrådet här har varit mä ett bra tag och han sa några kloka ord till mig. Han sa att jag tills nästa möte ska klura ut vilka frågor jag vill ha mitt fokus på. För han har sett så många unga komma in i politiken med god energi. De har tagit på sig än de ena, än de andra, tills att det blivit dem övermäktat och energin har försvunnit.


Så till nästa möte ska jag klura lite på de, å vid nästa möte ska han ha en genomgång för mig hur politiken i kommunen fungerar och sedan efter de ska jag få följa med på kongresser och sammankomster för att sitta med och lyssna/lära.


Känns som om de här kan bli riktigt lärorikt och jag tror att de här kan vara ett bra första steg... Politiken är en svår väg att gå, men jag vill verkligen försöka!

Tidig lördagsmorgon -1,7°C

Vintern får så gärna, så gärna komma nu, men väder är väder... :)

Alperna i sikte!

Aaah den sista jourveckan, på Räddningstjänsten börjar närma sig sitt slut. Å de jag gör just, just nu är att jag kollar på förbindelser ner mot alperna. De jag känner dock är att de int är nån värst stress med att rulla nedöver. För de ä ju bra träningsförhållande man vill åt å de kommer, de kommer...  :)


Tiden i livet just så här års är int så dum ä. Man har liksom hela säsongen framför sig, å de är sånt härligt pirr. Jag har privilegiet av å känna mig i riktigt god form och fysträningen går fint. På  dagens styrkepass överträffade jag till och mä mig själv. Gött! :)


Säsongen är ju int igång än, men jag vill redan tacka Carina Vinberg på Actionate som lägger ner otroligt många arbetstimmar på att mentalt coacha mig inför denna tävlingssäsong. Carina befinner sig nere i Stockholm, men de ä ju inga hinder (som hon skulle säg), hon langar över uppgifter via mejl och telefon och på bara de 4v vi har kört nu så har de gjorts framsteg.


Extremskidåkning är precis som många andra sporter väldigt avgörande på ens mentala inställning. Kommer jag inte, eller kommer jag att klara de här? 
ja de ä ju frågan... 
svaret ger man till sig själv på millisekunder... 

En FJÄLLTUR te! - söndan är lång

Ser ju gött ut på bilden här, men de va faktiskt lite galet där uppe på toppen av Anåfjälle. Jag hade lust att krypa fram för vinden tog å drog i klärna. 
GÖTT GÖTT! haha! :) Mikaela å jag vi bara garva! 

SÖNDAG= AEROB LÖPNING -för å bli lit mer uthållig :)

ETT MMS FRÅN BOSSE- lokförarn jag jobbat mä på järnvägen

Bosses ord: 
Tankvärda tankar och stillsamma betraktelser. Lokförarna i Arvidsjaur är inte som andra. Framförallt är de vackra. De har inte stockholmarnas lömska blick, inte heller göteborgarnas hysteriska talessätt eller smålänningarnar låga fotvalv. Ej heller skåningars gröttyngda modersmål. Nej, lokförarna i Arvidsjaur är i sanning prydnader för mänskligheten. Likt majestätiska monument höjer de sig över de över de vita vidderna. Derar blick är ärligt trofast, deras kinder glöder av hälsa och deras hållning är rakryggat reslig. Ändå- allra vackrast är de inuti. Där klappar ett ädelt hjärta och där har en obefläckad karaktär tagit sitt säte. Lägg där till en nästan överjordisk snabbhet i tanken, en klokhet och en känslighet som saknar motstycke någon annanstans. Ställ dem inför de svåraste problemen, stapla upp för dem all jordens bekymmer, kom till dem med konflikter och elände. De kommer att lyssna på alla klagovisor men alla kommer också strax att finna tröst i deras kloka lösningar.



"Må tillägga till alla er som int känner Bosse att han är en människa med största möjliga hjärta och ödmjukhet. Ååå ja de är därför hans den här humorn får en mig att ligga dubbelvikt! :)"


Lokörare Ulf i sin ledighetsklädsel,  lokförare Bosse i arbetsklädsel, å Tågklareraren i Arvidsjaur, 29 juni 2011

DRIVA RENARNA LITE NORRUT


Sååå uppgiften var att få nå flockar med ren att vända riktning. Då de var påväg för långt söderut. Så dagen börja med att jag blir upplockad här i byn med Antes bil som har fyrhjulingen uppställd bak på flaket. Ååå på vägen medans jag sitter å surrar där i bilen om förra veckans bravader nere i Stockholm, så får han syn på en hop djur som står å betar mellan nå trän. Så vi tvärnitar bilen, jag blir utskickad på att löpa i riktning mot fjället, medan han kör bilen in på en grusväg, snabbt byter skor och sedan springer vi båda och jagar på flocken med höga "tjo tjo tjo"-ljud. Sen tillbaka till bilen och beger oss högre upp på berget innan vi lastar av fyr hjulingen och beger oss.

Ante hade fått indekering från en GPS att ett de hade rört sig på platån nedanför Skarvarna för nå timmar tidigar. Så vi tog oss upp på olika höjder för att med kikare, spana. När vi hade lite koll på vart de befann sig så gjorde vi vårt bästa med å få dem att vända i rätt riktning. Full fart på fyrhjuling, men blötmyrar är inge att lita på, så hela tiden måste man hålla blicken högt och planera körvägen. Sen kommer vattendrag som man inte ser botten på, å då äre bara till å stanna... gå fram kika ner i vattnet, se efter sten, å ser man sten då betyder de att de finns en botten som bär, så då äre bara att köra.... men man måste faktiskt va rätt så skicklig på de här om man ska hinna med å driva i renarnas tempo.

/ Lotten Rapp, lappdrängen

Historierna från våra fjäll, som faller i glömska om vi inte ser och minns dem...


För ett år sen fick jag för första gången följa lappgubben (förlåt "samekillen") Ante upp till Flatruet. Han behövde hjälp och jag ville hjälpa. 
De jag känn är att det är så mycke folk som älskar fjället och spenderar mycket av sin lediga tid där ute, utan att veta historierna. Jag har fått se och höra saker de här året som jag verkligen vill dela med mig av...







(man kan högerklicka på länkarna å öpnna dem i ny flik)
Första gången med dem på Flatruet    4nov 2010
http://lottenrapp.blogspot.com/2010/11/ma-samerna-pa-fjallet.html




Mot vinterbetet                         14nov
http://lottenrapp.blogspot.com/2010/11/blog-post.html



Slakt nere i skogslandet       23jan


Renvaktning vid Helagsglaciären         20april

         

Hårt arbete innan kalvmärkningen.          23juni


Driva en renhjord med MTB!? Haha!                      5okt
http://lottenrapp.blogspot.com/2011/10/500-renar-springandes-framfor-mtben.html

En mmm mmm mmm- SÖNDAG

Mmm mmm mmm, tillbaka i Funäsdaln. Ååå ett sånt vär, här är! :)
Vid hemkomsten smackade jag direkt in i ett 3dagars jourpass på Räddningstjänsten. Sååå då är de till å roa sig här nere på byn (fast att hela hjärtat bara skriker att de vill upp på fjälle). Hårda benpass har jag kört nu en period så idag började de bli läge för lite intervallträning. Kut runt fotbollsplan idag, å träningsdagen avrundades nu alldeles nyss med spinningpasset "Låt benen brinna!", på Villan1951.  Ett riktigt härligt litet gäng var vi som var där, en skidskolechef, en sportbutikschef, en Ramundbergs VD, en Tänndalschef-- ååå jaaa... från cykeln där jag satt hade jag hela tiden utsikt mot de snöbeklädda fjällen Skarvarna. Hade fokuset på klipporna, tänkte åket där. När jag hade tänkt mig less på de åket å jag behövde något annat att skingra mina ben-smärta-tankar med, så då dök en de ena, en de andra tävlingsåket (från ifjol) upp i mitt huvud. Kunde verkligen vara så fokuserad, att jag som upplevde de igen. Berget, starten, linjen, flåset, farten, klipporna, svängarna.
Mmm mmm mmm! :)

Träna, träna, träna


Känner verkligen att JAG å kroppen min är på väg åt rätt håll, 
go känsla de! Mmm mmm! :)

göra bilen SNÖredo- inte helt lätt ä :)

Sååå vinterdäck var de alltså.  Jag satte igång projektet idag på eftermiddan. Hoppade järnet på fälgkorset, utan att få lös muttrarna. De slute ju mä att å jag efter 2h försök, blev lee på projektet. Sen sa jag till mig själv
 "fan Lotten, du skulle ha haft en karl endå". Haha!
Dadadam! Utan en enda kraftig karlhand är nu mina vinterdäck på plats å redo för snön borti Funäs.
kvällens tack går till min mors krafttag händer! haha!

En SÖNDAG

På bilden till vänster är Louise Söderberg å Emelie Andersson. Getbergets Slalomklubb, de var där vi tre växte upp. Ja jämarns va gla man är för den uppväxten alltså, oj oj oj vilka minnen. Båda de här två  är sånna grymma skidåkare, talanger liksom. En jag, jag var två år yngre och jag fick slita som ett djur för att prestera där bland käpparna. Oj oj oj... Å nu har Louise (eller ja hennes karl) köpt de här blåa huset, kändes helt magiskt roligt att få kliva in där alltås! mmm mmm mmm!


Bilden till höger är på söndagskvällens berättardamer, som på senare år gått å blitt bästa vänninor (min mormor å min farmor).
Farmor berättar: Jo du, jag träffa på en äldre dam en gång, som frågade mig "va ä du tö för fölk?", och jag svarade; "min far hete Elix...", mer hann jag int säga förrän den äldre damen övbröt mig med en stor förtjusning. Damen slog ihop sina händer och himlade av med ögan när hon sa "Ooo en Elix!" Efter en kort betänketid så slog damen om, och hon spände ögonen i mig och sa med barsk röst,  "men hän va då  så full å tokig på alle bjudningsbalerna". 
-Haha! De där är en riktig farmor historia, fast bäst är den såklart när man får höra den med hennes inlevelse! :)


Mormor berättar: Tänk varje vintermorgon, knäppte jag på mig skidorna, skidade ned för berget över åkrarn, och i mörkret tog jag mig över isen på sjön. Tog av mig skidorna vid kyrkstallet å vandrade upp till jobbet, de var tider de...

PåVäg TIdiG LördagsMORGON- 8/10/2011

 SKARVARNA


SONFJÄLLET



HEDEVIKEN, å en bra filurar-sten utaför KÖLSILLRE

De ä som så att... en fräsig kvinna som arbetar son mentalcoach har gett mig uppgifter, på saker jag ska filura ut... Så fokuaering känner jag är de som krävs, för att kunna komma på hur de ska kännas att ställa sig på tävlingsstart NU NÄR TÄVLINGSVINTERN KOMMER !   :)

Säsongsen första tävling:14 January LA CLUSAZ

OffPistSkidåkning på TÄNNÄSKRÖKET-de kirrar vi!

Ifjol fick Jon Wagenius i uppdrag av skidanläggningen Tännäskröket att ta fram möjligheterna av riktigt go åkning. Å de gjordes, Jon, Jag och Tom Oliver var där och hårdjobba mä å bland annat fälla träd. Lika i år... ååå lika är känslan i år också... Känslan är att vi gör TännäsKröket, bara bättre, å bättre!   Jihaa! :)

Letade fram 3 bilder ifrån ifjol. Go känsla!

500 RENAR springandes FRAMFÖR MTBen

En jag och en Mika Wilhelmsson trampade verkligen järnet där baki renjorden idag, men de  med fyra hjul var helt enkelt jädrans mycke snabbare än vi. :) Tort är de i fjällmarken och även om vi inte var så jätte effektiva i vårt drivande av ren, så var cyklingen något utöver de vanliga skoj idag. 


Chefen Ante

Jocke, Mika, Lotten, Ingmar
Sååå, nu är den här renhjorden på rätt sida av vägen
 och om vädret tillåter så börjar arbetet i gärdet nästa vecka. 
Jag hoppas, hoppas på att de blir av de dagar jag är hemma här.