En SÖNDAG

På bilden till vänster är Louise Söderberg å Emelie Andersson. Getbergets Slalomklubb, de var där vi tre växte upp. Ja jämarns va gla man är för den uppväxten alltså, oj oj oj vilka minnen. Båda de här två  är sånna grymma skidåkare, talanger liksom. En jag, jag var två år yngre och jag fick slita som ett djur för att prestera där bland käpparna. Oj oj oj... Å nu har Louise (eller ja hennes karl) köpt de här blåa huset, kändes helt magiskt roligt att få kliva in där alltås! mmm mmm mmm!


Bilden till höger är på söndagskvällens berättardamer, som på senare år gått å blitt bästa vänninor (min mormor å min farmor).
Farmor berättar: Jo du, jag träffa på en äldre dam en gång, som frågade mig "va ä du tö för fölk?", och jag svarade; "min far hete Elix...", mer hann jag int säga förrän den äldre damen övbröt mig med en stor förtjusning. Damen slog ihop sina händer och himlade av med ögan när hon sa "Ooo en Elix!" Efter en kort betänketid så slog damen om, och hon spände ögonen i mig och sa med barsk röst,  "men hän va då  så full å tokig på alle bjudningsbalerna". 
-Haha! De där är en riktig farmor historia, fast bäst är den såklart när man får höra den med hennes inlevelse! :)


Mormor berättar: Tänk varje vintermorgon, knäppte jag på mig skidorna, skidade ned för berget över åkrarn, och i mörkret tog jag mig över isen på sjön. Tog av mig skidorna vid kyrkstallet å vandrade upp till jobbet, de var tider de...