Precis som de var förr uppe på GETBERGET!

Det var en gång, fyra små fröknar. En dag när vintern var kall och härlig tog sig dessa fyra fröknar sig upp på ett stort, stort berg. Berget hette Getberget och det var ett utav de större berget längs hela Ljungans dalgång.

Det här berget var alltså inget vanligt berg, utan ett ovanligt stort och brant berg. På det här berget kunde man både skida och bräda ner, och det var precis vad dessa fröknar ville göra. De första dagarna var tuffa för dem alla, det var svårt för små knodds att få sväng på de plankor de hade fått fästa under sina fötter. Efter första dagen, kom den andra dagen, den tredje dagen, den fjärde dagen, femte...   Efter många och långa dagar lärde sig fröknarna att åka riktigt snabbt utför detta stora berget. Ju fler dagar och vintrar som gick, desto fortare och fortare och fortare gick det. Snart var de snabbtsusande fröknarna tonåringar och det stora berget i Ljungans dalgång hade mer än en gång blivit utbytt mot andra berg och dalgångar. Så snart de fann nya berg, begav de sig upp mot dess topp, bara för att få susa ner så fort de bara gick. I tonåren var det dags för fröknarna att släppa deras geografiska knytpunkten vid foten av Getberget. Det var dags att ta egna riktningar, susa iväg i full fart åt de håll skidorna och brädorna bar. I olika riktningar bar det sedan... Fyra helt olika håll...

Men än idag händer det att de fyra susande frökenspåren korsas och då blir allt precis som förr... 

Full FART!