En Maria som banne mig, va FRÄSIGARE än nånsin! :)
Fotografer: Jag själv å den mytomsbundna TURCHEFEN
Om FUNÄSlivet vore hälften så gött så vore de GÖTT nog
Vaknade denna morgon och var gött pepp på att få traskning och fotning upp på Skarvarna, men förmiddan bjö på flatljus, så då blev de skogsåk på Funäsberget istället. Innan de var de Mikaelas tining av morgondrickat som stod på pograme... De gäll att ha de bra i livet alltså, simply is THE BEST! :)
Åååå ibland får man ju sånt därnt gött flow i den tajta skogen, att man liksom fortsätter att hålla höger, fast att man vet att man borde hålla mer vänster. Å då får man tillslut tvärnita och skrika hög "FAN!" Klippan under är femton meter och utan landning (bara tajt tajt skog med stora stora träd). En landning som till och med en demon hade börjat klia sig i skägget av... Travichera vänster,vänster, vänster... Men nej! Två vägar ut, en att ta av sig och pulsa brant uppför i tjugominuter eller ta sig ner
för klippa... Hmmm. Vad väljer man?
Skidorna kastades ner för klippan sen blev de till att lite så där gött stång-glida trädet ner. Oooaaoo!
Typiskt goooo kväll!
Imora kommer de bli minst tio ösiga damer mitt uppe på fjället, jag kommer uppdatera så snart som möjligt om de äventyret,,, Haha! Morgondagen kommer då bli nått utöver de vanliga, jag känn de som på mig!
Imora kommer de bli minst tio ösiga damer mitt uppe på fjället, jag kommer uppdatera så snart som möjligt om de äventyret,,, Haha! Morgondagen kommer då bli nått utöver de vanliga, jag känn de som på mig!
MUSIK i ÖRONEN
När man har dålig ljudkvalite i mp3ns hörlurar så ges de ju gött utrymme till att hitta på/gissa vad artisten sjunger på engelska... Den här låten har jag spelat på alla tävlingar hitintills i vinter.
Låttexten är solklar, den handlar bara om SKIDÅKNING å livet i som qualifier i FREERIDE WORLDTOUR! :)
Wildcard = wildcard till Freeride Worldtour tävlingar, (solklar tolkning)
I didn't rest, I didn' t stop= nä när de gäll,,då äre bara full fart som gäll! (solklart igen)
I love you more = ja! ju mer man tävlar desto mer älskar man de här livet alltså! (ok jag erkänner att den va lite luddig)
did we fight or did we talk = de ä de som skiljer placeringarna åt, snack å verksta (mitt i prick ba)
now I know I wanna win this war= de måste man vara 100% säker på om man ska klara en klippa (klockrent igen)
I feel it all= ja allt känns! klippa-plattlandning AAA! BANG! AJAJA! Haha! De känns att man lev! (ingen tvekan)
Min 30timmars HEMRESA, börja så där KUL
Ja haha! kuuult börja gårdagens hemresan alltså... Från alpbyn Gressoney (Monte Rosa) skulle jag ha tagit mig med en lokalbuss ned till en lite större by nere i dalens botten, (för att där nere byta till en annan bus till Milanos flygplats). Som de var så kom de ju int den där första räkarns bussen, för tidtabellen jag hade fått av en snäll dam, var för 2010... Åååh! ett sånt rappel tänkte jag där jag stod, sedan traskade jag över gatan till en liten italiensk pub. Där inne försökte jag på engelska fråga efter telefon nummer till Taxi, efter ett bra tag kommer de här svaret "No, No, no taxi in this village".
Nähä ingen taxi i den här byn alltså... Jaja...
Då blev de till att kånka tillbaka mitt dubbelskidfodral, skidryggsäck å 18kg stor-ryggsäck tillbaka till hotell/campingen där jag bott med vännerna under tävlingen. Ååå de där fåtal kilometerna av traskning kändes sååå långa, då knät gjorde ont, jag var trött, packningen tung... tårarna började rinna då jag tänkte på att jag skulle missa flyget hem.... Huvva huvva!
Tillbaka på hotell/campingen hade jag tårkat tårarna. Mannen i receptionen sa även han att de där med taxi int var helt lätt... MEN MEN MEN, sa han och lyfte på luren och ringde en bekant. Några minuter senare rullade det in en fräigt sportig Mercedes. Karln som klev ur bilen tittade med rynkad panna på mitt GIGANTISKA skidfodral, sedan log han lite gött när han öppnade passagerar dörren och klickade på den elektriskt nedfällbara ryggstödet, tjoffffs gick fodralet in, och jag fick sitta baksäte! Hi ho lets go! :)
Ooooo ooo jädrans va mercan kördes! full fart på smal slingrande italiensk alpväg, genom små tighta byar, uööörn uööörn, de visade sig att karln bakom ratten va rallyfarare! Jajjemän!
Tur att jag är en tjej som älskar när de går riktigt fort, för annars hade man ju kunnat blive rädd. Haha!
Väl nere i byn nere i dalgången, så var vi ju 10min tidiga så jaa... Bjuden på en kopp te vart man, sedan blev väskorna framburen till bussen... PERFEKT! :O)
Hä blidde en lite väl MANLIG START PÅ ÅKET, igår !
Ja va ska man säg... Mamma min hon säger, som hon alltid har sagt, att jag ska ta de lite lugnare så kommer de gå bra... Jag funderade hemskt mycket på de orden igår när knät mitt gjorde ont igen... Ja verkligen funderade och funderade... Men NÄÄÄ vart mitt svar!
När jag verkligen bestämnde mig för att sattsa på de här åkandet, så sa jag till mig själv "vad som än händer, så ska jag vara helt övertygad, när jag står på start, att de här gör jag för min skull, inte för någon annans". Så här tänker jag just nu: för min egen skull så är det ingen som hellst stress med att resultaten skall komma. Det viktigaste är att känslan finns, för att fortsätta vilja bli bättre och längs den vägen ha så kul på skidorna som möjligt. När jag gör som jag gjorde på min senaste tävling i Hochfügen. Att jag safe-åker för att komma ner och få en bra placering, så har jag int kul på riktigt riktigt... När jag safe-åker så känns de som om jag tävlar för någon annans skull, då känns de som att jag tävlar för resultatets och människorna omkrings skull, int min egen.
(Just de här disskuterade vi jätte mycket när jag gick på Sandö Räddningsgymnasium, en grymt bra gymnasieskola, men där ibland eleverna hade osunt höga prestationskrav på sig själva. Där disskuterade vi skillnaden av att finna lärmotivation till skillnad från betygsmotivation). De ä som lite samma grej nu, man föredrar ju en glädjefylld lärmotivation istället för en tråkig och kortsiktig resultatmotivation.
Sandös lärare alltså, mmm mmm vilka stjärnor! :)
Tillbaka till tävlingstänk nu.
I tävlandet för min egen skull så vet jag vad jag SKA och KOMMER ATT GÖRA, jag kommer GE MER!Ge mer när jag kör, när jag droppar, när jag tänker, när jag rekar, när jag tränar.
Å ja.. de känns ju som en bra mycke roligare tanke och inställning än att "ta det lite lugnare"... :)
Hur som haver barnen kär.. Hur de än går så går de ju bra,
när man har de bra och när livet ä en lagom smula galet! Haha!
JIhhaaa! haha! :)
Ingen lördagsfinal här i Monte Rosa, istället blir de att ta flyget hem till SveaRike imorgon söndag.
Hem för att återhämta mig själv, mitt knä, mina skidor, mina sunkiga underställ, äta mat och TRÄNA!
Allt för att kunna GE MER till nästa tävling i Nendaz http://www.nendazfreeride.ch/, 12-13 mars!
You can also visit my other blog: http://www.8848altitude.com/teamriders/?cat=19
Så HÄR ska ju en BRA DAG börja! :)
Jajjemän så här ska man ha de i livet! :)
Ens dag ska börja så här härligt gött, mä att en söt skidåkande karl
(som bor i grann dörrn) skriver ett sånt härnt fint meddelande till en..
Kitsching pling, kan man säg! Haha!
Jag flög å FLÖG å flög!
Idag hitta vi en för jädrans go klippa som jag rekade av, för att hoppa. Hoppa gjorde jag, å ja flög å jag flög å flög (trodde aldirg att jag skulle få landa den nån gång, men de fick jag). Landade och sedan drog de till. Har som lite rappel här i vänster knät nu, men de känns som en grej som kommer gå över tills imorgon. Näsan däremot haha! Svullst näsa, räkarns den som var stor redan sen innan.. Jajaja.. Ingen mening att vara bitter, de va ju en fin flygupplevelse alltså! :)
PERSONLIG KLIPPdropps TRÄNING! *****LUXURY! :)
Fyyy va FÖDELSEDAN min va fin!
Fortsatt skidtestande, Jonas Odencrantz fastna för FUNK å ja för CASH!
HENDRYX kirra födelsedas middan min! Mmm!
Int nog mä de så fick ja en skida till.. Tack tack, skidan smaka smaskens!
Ååå jag måst bara säg... haha! Lotta (Jonas O flickvän) hade jag innan dagarna tillsammans här i Mayerhofen, aldrig träffat. Men! Alltså! Haha! Roligare/ galnare människa får man ju let efter. Födelsdagskvällen fortsatte med att en jag en Lotta och de tre syskonen Odencrantz begav oss till ett ute ställe... En ja är ganska go på att ge järnet på golvet, men den här Lotta alltså, jag trodde jag skulle tappa hakan... Tjejen är PROFFSDANSARE och TRUMMIS, alltså fyyy, öset höset alltså! :)
Skidest mä HENDSRYX SKIS i HINTERTUX!
HENDRYX SKIS-pojks surplar kaffe. En till höger en till vänster... :)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)